Introduktion
Agnetha:
Jag vet att jag såg dig på stan igår,
Du log och du tog min hand.
Men sedan så var du försvunnen igen,
Sen mötte jag dig i min dröm.
Du är min sagoprins, i min sagovärld,
I den värld där jag är prinsessa.
Men varje gång du skall kyssa mig,
Så vaknar jag up ur min dröm.
Little Gerhard: Agnetha hette hon, Agnetha Fältskog. Hon jobbar på en bilfirma här. Jaha, så. Så jag börjar ringa rundt till alla bilfirmor i Jönköping, och det finns en hel del, och frågar: ``Har ni nån som heter Agnetha Fältskog?'' Och så kom jag, sitter hon i växeln på ena stället. Så sa: ``Ja, det är jag som är Agnetha Fältskog.'' ``Ja, hejsan,'' sa jag, ``det är Little Gerhard från Stockholm.'' Hi, hi, hi, plonk!
Agnetha: Nej, jag trodde inte att det var han som ringde. Det var ju, det var ju världens höjdare för mig att Little Gerhard ringde mig, en 17-åring i Jönköping.
Little Gerhard: Så fick jag ringa upp igen. ``Ja, hejsan, det är Little Gerhard, är det du som är Agnetha Fältskog?'' ``Ja - nej, det är nåt skoj det här,'' sa hon.
Agnetha: Jag tänkte kanske det är nån som plojar eller så, jag trodde absolut inte det var sant. Då sa han: ``Då, då, då gör vi så här, då du ringer upp mig istället dåre.''
Little Gerhard: ``Gör det, för jag vill göra en skiva med dig.'' (clank) - åkte luren på. Så gick det 30 minuter ungefär så - (ring) - ``Du har telefon.'' Jaså, tog jag up luren, så sa hon: ``Vem talar jag med?'' sa hon. ``Det är Little Gerhard.'' ``Jaså, är det det verkligen?'' sa hon. Då sa jag: ``Den låten som ligger på bandet, vems låt är det?'' ``Den är min egen'' sa hon. ``Den är jättebra'' sa jag. Det var den här: ``...nu först forstår jag...''
Agnetha:
Ja, nu först förstår jag
Att det var ett misstag av mig,
För det är du, bara du
Som framför mig står
Vartän jag går.
Little Gerhard: Så sa jag som det var, att jag sitter på ett gramofonstudio i Stockholm och jag vill gärna göra ett försök med dig alltså. Så jag pratar med Walldoff och jag sa att vi måste försöka fixa till bakgrund, spela in nere på Philips huset med stråkar och så där. När allt var klart ringde jag ned till Agnetha så sa jag att: ``Kan du komma upp den och den dagen?'' Hon kom upp med sin farsa då och då hade jag fixat att fotograf till studion var.
Agnetha: Det är ett av mina bästa minnen så är det när min far och jag kom ner på Philips huset, nerför trapporna där, och man hör att det sitter en stråkensemble där nere och lägger på stråkar på ens låt. Det är det roligaste tror jag som jag har vore med om ... alltså musikaliskt. Exakt så som jag hade, som jag hade tänkt och hoppas på var det. Exakt fångat så som jag ville ha det, utav mycket tycker jag Sven-Olof Walldoffs förtjenst, och Little Gerhard då.
Little Gerhard: Hon hade långt blondt hår och lite så där, hon visste inte vart hon skulle ta vägen nånstans, så hon knallar upp där och rapar iväg båda låtarna. Så sa jag att: ``Eh, det är nåt som fattas, kan du inte lägga på en andra stämma?'' ``Jag kan,'' sa hon, bara så där, direkt alltså.
Agnetha: Jag hade bara väldigt lätt för det. Jag har alltid hört stämmor.
Agnetha:
Vartän jag går.
Vartän jag går.
RADIO INTERVIEW (Svensktoppen)
Ulf Elfving: Och på tredje plats dagens framgångsrikaste nykomling och till lika en svensktopp debutant. Hej och grattis Agnetha!
Agnetha: Tack så hemskt mycket.
Ulf Elfving: Det var väl skoj?
Agnetha: Det var jätte kul.
Ulf Elfving: 17 år och rakt in på tredje plats. Det är väl - ja, jag behöver väl inte fråga om det är din största framgång hittils?
Agnetha: Det är det, faktiskt!
Ulf Elfving: Kommer det fler skivor nu efter den här?
Agnetha: Det kommer, jag har redan spelat in en till.
Ulf Elfving: Och den heter?
Agnetha: ``Utan dej''
Ulf Elfving: Tack och lycka till i fortsättningen.
Agnetha: Tack ska du ha
Ulf Elfving: Tack
Agnetha: Hej
Ulf Elfving: Hej
Agnetha: Hej
